Och rädda världen, typ.

Jag kan inte läsa flera böcker samtidigt. Eller nej, det är ju inte sant, det kan jag. Men jag har svårt att läsa två skönlitterära böcker samtidigt, eller nej, jag hade det förr. I alla fall.
Ok jag börjar om. Förr hamnade jag ofta i situationen att försöka läsa två böcker samtidigt. Det funkade aldrig, troligen för att jag bara inbillade mig att jag verkligen försökte läsa två böcker samtidigt. Egentligen var två böcker på nattduksbordet nästan alltid ett tecken på att jag egentligen tröttnat på den ena av böckerna och därför lockats att börja på en annan. Det var alltså en förtäckt avvecklingsteknik. Jag övade sen på att rationalisera bort den och istället bara stå för att jag inte gillar allt jag läser och helt sonika lägga dåliga böcker på hyllan och inte försöka släpa mig igenom dem. Det kan jag nu, ganska bra. Senaste bok jag la på hyllan var Niklas Rådströms Drivved från arkadien. Efter sisådär en 70-80 sidor fanns det fortfarande inget som drev mig framåt, texten kändes som en väl konstruerad föreställning. Som att teaterensemblen eller regissören missat dramats kärna. Allt var liksom bra, och snyggt och enligt konventionen men ändå...dött. Det där sista viktigaste saknades, vad nu det kan ha varit. Typ saltet i vinägretten. Nu lagd på hyllan. Hur som. Off track.

Nu, det var ju det jag skulle säga. Läser jag två. Eller jag lyssnar på en, och läser en. Kattöga av Atwood (läses) och helt otippat Born to Run (lyssnas). Atwood är bra. Finfin hittills, men det är ett annat inlägg. För Born to Run är helt fantastisk. Det är ren och skär inspiration. Man behöver inte ens va intresserad av löpning. Jag skulle kunna försöka förklara varför, och vad det är som är så fantastiskt men med vissa saker vet man på förhand att det inte är lönt att försöka. Det är bara för mycket av vad det nu är, det man inte kan förklara riktigt. Just det är det här. Eller den här boken. Den får mig att bara vilja kasta av mig kläderna och springa. Bara springa springa, run away from trouble like the rarámori. Och rädda världen.

Gahhhh läs!
Det var det jag skulle säga.