Lillis vände sig idag, i skuggan under oxeln. Från rygg till mage, helt plötsligt rullade hon runt. Och runt. Varje gång jag la tillbaka henne på rygg. Runt igen. Med stort leende. Mamman nästan lika glad som ungen.
Liten råkade ut för en svidande leka-trekonflikt. Eller, hon blev avvisad och utstött. DU FÅR KOMMA PÅ MITT FEMÅRSKALAS! och VISST TYCKER DU S INTE OM HENNE LÄNGRE?! Det var Liten och S som lekte när Skitungen gjorde entré och dikterade.
Får man slå pissiga femåringar? Dra in dem i busken och väsa, skrämma skiten ur dem och göra ILLA. Ge igen. För Litens tårar och alla ens egna gamla oblandade ostar som ligger och gömmer sig och helt plötsligt vid sådana här tillfällen börjar släppa ifrån sig unken doft. Många gamla ostar att ge igen för. Inte alltid lätt att skilja mina gamla från hennes färska.
Tack och lov hade S svarat -jo det gör jag.
Heja S. Modig, snart 4 år. Till äldre dagistjej och allt. Äldre dagistjej med långt vitblont hår och vippig klänning.
Och amman (mamman) i skuggan under oxeln, hela dagen. Med kaffet och babblet. Babblet, helt ostyrigt. Skönt. Många ord, triviala och livsviktiga om sömnen, maten, klänningen tutten skriket storasyster sovet. Om och om igen.
Och imorgon. Om och om igen. Igen.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
DÖ skitunge DÖ!!! -.- man är inte dum mot min kusin då kommer judobeskyddaren och slår skitungen. Hårt. Efter åren i skolan är inte mobbing ngt jag står ut med för fem öre!
SvaraRaderaNä, jag vet. man vill ju liksom det.
SvaraRadera