Om grader i helvetet

Vi är i skogen igen, vi tog vårt pick och pack och drog. Innan jag på allvar börjar njuta av att vi är här måste jag rensa ut en eller annan fundering jag hade under veckan och på vägen hit.

Jag, precis som många andra just nu funderade rätt mycket på det som pågår kring historien i Bjästa. Snacka om från bad till worse. Hur skolan och kyrkan och samhället än vrider sig på kroken nu har jag svårt att se hur det här kan få något slags bra slut för någon inblandad. Men det får det väl aldrig i och för sig. Det var fel från början, men hur samhället runt omkring sen beter sig visar ju ganska tydligt att det där som var fel från början har ett mycket större sammanhang som är minst lika skruvat och infekterat. Jag kan inte reda ut för mig själv vad jag tycker är värst, att en flicka, sedemera två flickor, har våldtagits eller att ett helt samhälle sen vänder henne ryggen? Och dessutom sluter upp kring pojken och faktiskt vänder sig mot henne/dem?

En annan fundering på samma spår hade jag i veckan. Jag zappade förbi ett inslag om svenska hollywoodfruar. Jag har inte sett det här programmet, men bara inslagen om får en ju att vilja dö. Om det är sån här mänskligheten är eller blir eller kan va, då vill inte jag. Det äcklar mig att dela art det det här. Men igen, jag kan inte bestämma mig för vad jag tycker är värst. Att det finns människor som är såna, som svenska hollydoodle-tanterna, eller att det finns en marknad för att visa tvprogram om dem?

I förrgår öppnade jag Metro för första gången på flera år. Det skulle jag inte ha gjort. Man rapporterade bland annat att forskare i Toronto kommit fram till att människor som köper etiska produkter, typ rättvisemärkt, är mer omoraliska. De ljuger mer till och med. Detta har man kommit fram till genom att låta två grupper människor, såna som handlar respektive inte handlar etiska varor, först få göra det, över nätet. Sen har deltagarna fått uppge hur många prickar det finna på vardera sida om ett streck. De som överdrev - uppskattade sämst, visade sig vara de som också handlade etiska varor, ergo - de jävlarna är mer benägna att ljuga. Antingen har Metro missförstått å det grövsta och utelämnat någon högst väsentlig del av resonemanget, eller så är det någon på University of Toronto som fått en puck i huvudet.

Det är de här nyheterna en av Sveriges största dagstidningar väljer att skriva om, och det är det här vi läser. Det är det här vi tittar på. Och det är tydligen såhär vi gör.

Så vi drog och nu sitter vi här ute i skogen. Jag hoppas på rening, på att den gångna veckans funderingar och allt mer hopplösa avsky för människan kan regna bort och att jag ska återvända fylld av energi att förändra världen.