Efter den här förbannade kräksjukan som aldrig gick över och bara dök upp varannan natt har jag lagt mig till med en ny mamma-grej, kräkreflexen. Den innebär bitvis otroligt störd nattsömn. Reflexen fungerar enligt följande: Liten gnäller/rör sig fort/andas högt/hostar/snor runt/låter över huvudtaget - jag vaknar på helspänn beredd att vända runt Liten så hon står på alla fyra för att sen kasta mig ut i köket och hämta något att kräkas i.
Och det släpper liksom inte! Sen ligger jag där helt spänd och lyssnar efter ytterligare tecken på att det inte bara var drömrelaterat gny, utan ett begynnande illamående och kan inte somna om. Befarar att kräkburk kommer att bli en permanent installation i sovrummet. Känns sådär.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar